Fullt upp idag, har inte hunnit äta lunch.
Barnen har ätit och vi har åkt in och hämtat mannen.
Ska nu handla lite skräpmat.
-Ja tack säger han i driven
Jag rabblar upp vad vi vill ha.
-Vänta, vänta säger rösten.
-Jag kommet strax tillbaka.
Tystnad
-Hallå! Vad ville ni ha sa ni?
Jag rabblar igen.
-Vänta, vänta datorn krånglar…
Lite tysta svordomar sen kommer han tillbaka glad i hågen.
-Nu kan jag hjälpa er på riktigt!
När vi ska köra därifrån säger mannen som sitter bak med bebisen.
-Kan du stänga mitt fönster nu??
Aj då har visst kört ner hans oxå.
Jag blir så stressad för jag vet inte riktigt vilken knapp som är till hans fönster.
Jag kör upp på trottoaren av misstag.
Nu sitter vi här och väntar på maten.
Den glutenfria maten…
Gröna Ugglan 
Känner igen det…. Hi hi!
Du, blitt extra ‘snurrig’ nu som småbarnsmamma?
;0)… Var ska det sluta!!!
Kram på er