Jag utbildade mej till cykelinstruktör för 10 år sen.
Innan treåringen hade jag fem pass i veckan.
Mellan treåringen och bebisen, två pass i veckan.
Efter bebisen noll pass totalt.
Men idag var det dax.
Min gamle vapendragare från Komvux Jan drog med mej.
Vi pluggade ihop och på lunchen brukade vi gå hem till honom.
Han lagade korv och makaroner och jag diskade.
Det är typ det jag kommer ihåg från Komvux.
Tror jag läste, engelska, data, religion och nåt mer?
Det bästa var alltid uppropet.
Ja ner de kom till Jans namn.
-Jan-Erik Gunnar?
-Janne väste han mellan hopbitna käkar…
Ja han gillar inte Jan, det är bara jag och hans mamma som kallar honom det.
Men jag kan inte sluta, för mej är han Jan.
Jag hade glömt mina träningskläder och fick ragga ihop lite av en snäll vän.
Passet hade ett tema…
Per Gessle!
Redan där sjönk förväntningarna.
Instruktören började passet genom att sippa på en kopp kaffe mens han trampade igång.
Proffsigt…
Ja nu har jag tränat iallafall och det känns så sjukt bra!
På söndag kör vi igen, jag och Jan.
Kommentera